Fånigast i Sverige

Ibland vill jag bara dunka mitt huvud i väggen eller liknande. Gud, så fånig jag är!

Jag syftar på inlägget som jag skrev tidigare. Jag skäms lite. Det är faktiskt så att jag inte bryr mig så mycket om att J har skaffat flickvän. Det är väl snarare så att jag tycker att han kan få tråna efter mig ett tag till för att det får mig att må bra.

(Det värsta är att han kom på mig. Han sa det till mig.
- Men du gillar ju inte ens mig längre. Varför bryr du dig?
- Jo, det var ju du som saknade känslor för mig, inte tvärt om! Jag har all rätt i världen att bry mig.
- Jag som trodde att vi var kompisar nu...Du har väl dejtat en massa killar sen mig?
- Jo..men ändå!)

Jo jag är nog fånigast i Sverige.